Nyhetsbrev #07 – december 2023 |
|
|
Välkommen till Föreningen för Cultural Planning i Sverige! I nyhetsbrevet kan du läsa om: :: Intervju med Felicia Wilén, vår nya ledamot :: Malmö in the making :: Urbansociologen Lia Ghilardi Föreningen för Cultural Planning Sverige är en nationell kunskapsplattform vars syfte är att stärka kulturperspektivet inom samhällsplaneringen. Föreningen startade som ett nätverk för kommuner och regioner som var intresserade av metoden Cultural planning. Numera vänder sig föreningen till alla som är intresserade av att stärka kulturperspektivet inom samhällsutvecklingen. Vi välkomnar alla förslag från medlemmar om aktiviteter, frågor att diskutera och ämnen att fördjupa oss i. |
|
|
Intervju med Felicia Wilén, vår nya ledamot |
|
|
Hej Felicia, vad tänker du om kulturplaneringens roll i det hållbara samhället? Hej! Cultural planning-metoden har en väldigt viktig utgångspunkt – att identifiera en plats existerande värden. Vi kan inte fortsätta bygga stad som vi har gjort, utan förankring i platsen, människan och kulturen. Ett hållbart samhälle börjar där vi står, och vi måste bli bättre på att använda det vi redan har, något som cultural planning-metoden kan hjälpa till med. Metoden linjerar också bra med hur en kommun arbetar samt med hur en planeringsprocess fungerar. Det är en viktig kvalitet. Vill du berätta lite mer om Pop-up-pizza-kulturplanerings-workshop!? Gärna! När Malmö stad utlyste arkitekturmånad som en del av Malmö in the making ville vi passa på att testa hur vi med hjälp av tillfällig användning kan etablera en plats i malmöbornas medvetande. Genom inventering av Nyhamnen, Malmös nästa stora utbyggnadsprojekt, identifierade vi Smörkajen att jobba vidare med. Vi bjöd in malmöborna till att utforska platsen genom prototypbygge med mat och samtal. Hur gick workshopen till? Vi hade, utöver malmöborna, bjudit in alumninätverket AVK som är experter på att läsa platser och komma på idéer för att aktivera dom. Vi visste att många använder Smörkajen för rekreation och hade träffat några som satt på räcket vid parkeringsplatsen. Vi ville bidra med bekvämare sittplatser. Tillsammans byggde vi bänkar med reglar, begagnade stolar och rep som vi möblerade stadsrummet med. Tanken var att materialet ska gå att plocka isär och återbruka. Vi bjöd även in pizzeria Dal Sud som försåg deltagarna med ett konstant flöde av napolitansk pizza. AVK-alumnerna fick en särskild uppgift att komma in med idéer för hur Smörkajen ytterligare kan aktiveras, dessa jobbar vi med att sammanställa i en kunskapsbank inför exploateringen av området. Hur kan tillfälliga event i ett stadsrum bli en plattform för mapping och bottom-up-mobilisering? Ett tillfälligt event i stadsrummet kan visa stadens invånare att stadens rum är till för alla, i bästa fall lyckas man inspirera fler att nyttja den tillgången. Eventet blir ett tillfälle att vistas på platsen under en längre period och ett sätt att synliggöra och samtala om hur stadsrummet används. Sådant som är svårt att lista ut från skrivbordet eller vid korta besök. Genom att medborgare använder våra gemensamma rum visar dom hur dom vill att staden ska utvecklas. Om staden är lyhörd nog tar man till vara på den kunskapen när ett område ska utvecklas: på så sätt kan vi skapa hållbara samhällen som utgår från en plats och platsens brukare. Vilka människor träffade du tack vare workshopen och vad gjorde de i stadsrummet? Jag träffade en man från Rosengård som ofta kom till Smörkajen för att fiska. Han lovade att komma med fisk till workshopen. Han såg fram emot att få en bänk att sitta på. Vi träffade fler fiskare samt sjöräddningspersonal. Flera nykära par, några ville äta pizza ifred i sin bil och kolla på solnedgången samt en man som letade cigaretter. Några som jobbade i närheten kom för att äta lunch, någon läste tidningen. Där var även personer som kom för att be sin kvällsbön och ungdomar som gillade att hänga där i skydd av mörkret. |
|
|
Under 2023 utforskade Malmö stads projekt Malmö in the making vad stadens rum, arkitektur och kultur betyder för Malmöborna och hur vi tillsammans kan forma stadens utveckling. Föreningens styrelseledamöter Mathias Holmberg och Anna Sommardal deltog med programpunkter i Limhamns hamnområde och i Lindängen. |
|
|
Kulturens platser, rum för kreativitet (Foto: Sabina Jallow) |
|
|
Kulturens platser, rum för kreativitet - på promenad genom Limhamns sjöstad Tillsammans med Mikaela Karlsson (konstnär), Ellinor Portinson (arkitektur- och designpedagog) och Arvid Samuelberg (samhällsplanerare) arrangerade Mathias Holmberg en promenad för att söka efter kulturens platser i Limhamns sjöstad. Vilka är ni och varför har ni intresserat er för Limhamn? Vi är fyra personer som möttes på kursen Stads- och landsbygdsutveckling genom konstnärliga processer på Blekinge tekniska högskola. Som en del i kursen gjordes en undersökning av möjligheterna för konst och konstnärliga processer i Limhamns hamnområde. Istället för att kommunen tar fram en program för offentlig konst ville vi prova hur konstnärliga processer kan möjliggöras och bli stadigvarande i en stadsdel. I det här fallet Limhamns hamnområde som de senaste tjugo åren omvandlats från industriområde till bostadsområde, men konst och kultur är svårt att hitta i området idag. Vad gjorde ni under Malmö in the Making? Resultatet från vår undersökning presenterades som en programpunkt i Malmö in the Making. Vi bjöd in till promenad genom Limhamns hamnområde för att berätta om de platser vi undersökt och vilka möjligheter och hinder vi ser för konstens och kulturens närvaro. I området har bostäder producerats i hög takt men utrymmet för konst och kultur håller inte jämna steg. Nästan 10.000 människor bor i området idag. Skolor och förskolor fylls på med barn, de vanliga livsmedelskedjorna etablerar sig och en och annan pizzeria har öppnat. Fortfarande byggs det nytt och de gröna inslagen i stadsrummet är ambitiösa och knyter an till områdets industrihistoria i gestaltning av parker. Samtidigt finns det tecken på att det trots det nya och välplanerade växer kreativitet i sprickor och mylla. Kan ni berätta mer om promenaden ni arrangerade i området? Vår promenad gjorde stopp på fem platser där vi berättade om vår första analys av platserna. Vi öppnade för samtal med deltagarna och de gav sina berättelser och delade kunskap. Med start vid Limhamn silor - som är en plats som är under omvandling och diskussion - tog vi utgångspunkt i områdets industrihistoria. Cementfabriken som funnits här har lämnat spår i flera bemärkelser, även utanför hamnområdet. Sedan stannade vi i den Cementparken som inte bara med namnet förankras bakåt i tiden, utan även i den kalksten som finns i både mark och murar. Promenaden fortsatte via en huvudgata för gående till kajen där sjöscouterna samsa med fiskare och flanörer. Under vägen visade vi på möjligheter för möten och kultur, men vi påpekade också hur få de platserna är och att det mest är riktat mot små barn. Deltagarna fick sedan följa med till Lagunen-skogen, som för vuxna kanske mer känns som en dunge träd men för barn är en plats för lek i mysterier. Här byggs det kojor, förskolebarnen hänger upp konst och hundar rastas. Allt det där som inte får plats i det nya kan hitta lite plats i naturen. Detsamma kan sägas om det vildvuxna stråk med gamla järnvägsspår som ännu ej gjorts om till park. Ännu mer tydligt blir det otämjda och otydliga i det industriområde som står kvar, och står emot. Här samsas verkstäder med tangoförening, blomsterhandel med glasindustri och loppis med storskalig graffiti. Den kreativitet och mångfald som hittar plats i det ickeplanerade och till synes ofärdiga behöver också rymmas när det nya planeras och tar form. Vi avslutade promenaden vid ett gammalt lokstall som idag står oanvänt på en skolgård. Här skulle områdets kulturella knytpunkt kunna finnas i framtiden, där generationer möts och framtiden vävs ihop det historia. Behövs det mer kunskap om konst och kultur i stadsplanering? De nationella politiska målen för arkitektur, form och design lyfter den offentliga konstens roll i stadsplanering och stadsbyggande, men kultur i bredare bemärkelse syns inte lika tydligt som en kraft i hållbar samhällsutveckling. Den kurs vi gick har tagits fram just för att öka kunskapen men vår ingång var att inte bara tänka offentlig konst. För att vi ska kunna ta del av konst och kultur behöver det finnas platser där det skapas, där människor möts, delar och gör kultur. Den typen av platser har visat sig vara både önskade och hotade när städer utvecklas. Kanske kan vårt inspel väcka nya frågor och uppmuntra till att söka svar, men då behöver olika kompetenser och perspektiv mötas. Här hittar ni det studentprojekt som låg till grund för promenaden:
Program för konstnärlig utredning |
|
|
Mikaela Karlsson, Ellinor Portinson och Mathias Holmberg. (Foto: Rebecca Averdal) |
|
|
Gatukraft Lindängen - Modet att skapa en stad Anna Sommardal var med under Malmö in the making och samskapade Gatukraft Lindängen, en interaktiv utställning i Lindängens offentliga rum. Där skyltar, soundwalks och poesi visualiserade samskapande som skett i området och vilken betydelse platsen har för invånarnas engagemang. 15 sept invigdes utställningen Lindängensstyle med en gatufest. Anna bidrog med bilder och en inspelad berättelse om Färgglada Toner på Lindängen - ett placemakingprojekt som hon deltog i 2016 där pianon, konst och musik lyste upp Lindängens centrum. |
|
|
Urbansociologen Lia Ghilardi |
|
|
Använder metoden Cultural planning Lia Ghilardi har sin hemvist i London men arbetar med europeiska projekt. Alltid i samarbete med en lokalt förankrad grupp och i ett platsbundet nätverk. Exempelvis i New European Bauhausprojektet Norr är hemma för mig (2021) och Strategi Kronoberg (2005). Strategin för Kronoberg är en av de första gångerna som metoden Culture planning används i Sverige. Strategien föranleddes av tre workshops med Lia Ghilardi, en varje år. Lia Ghilardi har varit verksam som konsult under många år. Hon har ett eget företag, Noema, som har sin bas i London. Lia Ghilardi har stor erfarenhet av att arbeta internationellt och har också verkat på många platser i Sverige, till exempel i Kronobergs län, Malmö, Landskrona, Helsingborg, Jönköping och Botkyrka. Mellan 2007 och 2013 drev hon masters-utbildningsmodulen Culture and Regeneration på City University i London. Metoden i korta drag Cultural planning som metod har vuxit fram i Storbritannien, sprungen ur ett behov att ta vara på de resurser som finns på en plats och identifiera riktningar framåt. Den bygger på och förstärker lokala nätverk genom att starta bland människor som har en relation till en särskild plats. Den utgår från ett avgränsat geografiskt område och lägger stor vikt vid att kartlägga kulturella resurser genom så kallad mapping, vilket innebär att ta reda på och förstå hur människor interagerar, upplever och använder en plats. Kartläggningen är ett långsiktigt arbete som tack vare sin metodik kan bidra till bestående förändring som är förankrad redan när den genomförs. Om metoden kombineras med kommunens arbete med pågående planarbete och annan planering tillförs värden som annars är sällsynta i traditionell planering. Processen leder fram till en handlingsplan. Denna identifierar de roller, ansvarsområden och specifika insatser som krävs för att på lång sikt öka livskvaliteten för boende, besökare, anställda, barn och ungdomar, äldre och inflyttare. Med utgångspunkt i platsen styrkor och särart kan ett samhälle utvecklas långsiktigt och hållbart och förstärka sin attraktionskraft. Metoden cultural planning vill stärka kommunernas självbild och verksamhet genom ett kartläggningsarbete av de kulturella resurser som finns i lokalsamhället. I begreppet kulturella resurser ingår både kultursektorn och kreativa näringar liksom immatriella värden såsom traditioner, kreativitet och framtidstro.
En process i 9 steg
En cultural planning-process brukar genomföras i nio steg och ta cirka 1–1,5 år. De nio stegen utgörs av:
1. Förberedelse, förankring, organisering och finansiering. 2. Insamling av kunskap, ”mapping” 3. Analys av insamlade materialet och befintliga mål och riktlinjer. 4. Avstämning 5. Handlingsplanen skrivs 6. Remissrunda 7. Slutarbete i samband med att planen presenteras och antas av styrelse/fullmäktige. 8. Lansering och förankring 9. Genomförande, uppföljning och utvärdering |
|
|
Ett exempel på att kartlägga och länka är nätverket Trans Europe Halles, 140 kulturorganisationer från 40 europeiska länder som startade 1983. Nätverkets grundpelare är: Människor, Konst och Byggnader. Nätverket har specialiserat sig på att förvandla övergivna byggnader till platser för konst, kultur och aktivism. |
|
|
Planerade aktiviteter under året |
|
|
Bli medlem! Ett medlemskap i föreningen kostar 200 kronor per år för enskilda personer, 700 kronor för företag, kommuner och andra organisationer. Genom att bli medlem stödjer ni arbetet med att sprida och utveckla Cultural planning som metod och att kunskap delas vidare. Som medlem får man tillgång till det rikstäckande nätverket och fördjupat kunskapsmaterial samt möjligheter att samverka med andra organisationer och information om nätverksträffar. De aktiviteter som föreningen arrangerar är bra tillfällen att hålla sig uppdaterad kring vad som sker på området. Som medlem får du alltid tillgång till föreningens fullmatade nätverksträffar till rabatterat pris. För att bli medlem, betala in avgiften via bankgiro 237 – 1615 eller SWISH 123 204 9302. Märk inbetalningen med ditt namn och ev organisation/företag. Skicka även mail till vår sekreterare, tinna.harling@rodarkitektur.se Kontakt och information Föreningen för Cultural Planning i Sverige www.culturalplanningsweden.org Organisationsnummer: 802487–5349 Bankgiro: 237-1615 SWISH: 123 204 93 02 |
|
|
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev! |
|
|
Följ oss i sociala medier! | |
|
|
|
|
