Nu närmar sig julen och i tider av annonserat klimatnödläge kan det bli svårt att hålla klimatdiskussionen borta från julbordet. Polariseringen kring frågan ökar och även de journalister som tidigare stått för en mer sansad analys stämmer nu in i kören av kraftiga överdrifter och bidrar till att ta skrämseln till nya höjder. Jag blev bestört av att läsa Andreas Cervenkas inlägg i Di från den 18:e november ”Greta Thunberg-hatarna borde börja räkna” och skrev därför ett öppet brev till honom som går att läsa här. Tyvärr har jag inte fått något svar ännu.
Det är svårt att hålla jämna steg med media. Okunniga journalister får lön för att skriva rena felaktigheter som sedan inte ens får bemötas. Vi som har läst på, har en annan uppfattning och gärna påpekar rena felaktigheter får varken ekonomisk kompensation för all den tid vi lägger ner eller något utrymme i media. Ibland känns det hopplöst och som en övermäktig uppgift att försöka nyansera larmen.
För att få stopp på de värsta och mest besinningslösa artiklarna skulle krävas att någon fokuserade på att i detalj bemöta det som skrivs i våra större tidningar, däribland SVD och Di. Om sedan invändningarna får ordentlig spridning på olika bloggar och i alternativ media kanske redaktionerna till slut tar sitt förnuft till fånga. Vetenskapen måste bli mindre politisk och politiken mer vetenskaplig.
Idag pågår en indoktrinering av barn och unga. Jag funderar allt oftare på vem som egentligen bär ansvaret och kan ställas till svars för att allt fler skolelever idag växer upp med en stark oro över framtiden. Är det inte vuxenvärldens viktiga uppgift att barnen ska känna sig trygga med en positiv syn på framtiden? Läs gärna min artikel "Har polariseringen nått ända in i klassrummet" Jag har nyligen påbörjat ett projekt att skriva en bok för barn på högstadiet och deras föräldrar.
Som de flesta känner till utgår klimatmodellerna från att det enbart är de mänskliga utsläppen av koldioxid som styr temperaturen. Utan ökade utsläpp skulle vi enligt IPCC inte ha någon uppvärmning alls. Historiskt har temperaturen alltid gått upp och ner. IPCC säger i sin femte rapport, AR5, att det med extremt stor sannolikhet är så att minst halva uppvärmningen är antropogen. Det faktum att upp till 50 % kan bero på andra orsaker reflekteras dock inte i modellerna. Vad jag förstår har ingen modellbyggare inom IPCC provat att lägga in en extra uppvärmande faktor som inte har med människan att göra. Varför gör man inte det?
Uppvärmningen kanske kan pågå 100 år till, en halv eller en hel grad till, men förr eller senare vänder temperaturkurvan nedåt igen. Det skulle därför vara intressant att titta på hur modellerna påverkas om man ”gissar” att det vänder år 2030, 2100 eller 2200. Om nu något annat är koldioxid står för hälften av uppvärmningen blir naturligtvis nyttan av miljardsatsningar på exempelvis CCS betydligt mindre. Jag ska därför i bokform försöka beskriva koldioxidhypotesen lite mer ingående och samtidigt beskriva ett antal andra hypoteser som skulle kunna förklara jordens temperaturväxlingar. Syftet är inte att tala om vad som är rätt eller fel utan snarare beskriva gissningarna och ge en känsla för vad vi vet och inte vet. Klimatlarmen bygger på hur modellerna är kalibrerade.
Utöver bokprojekten har jag bestämt mig för att spela in ett antal avsnitt på Youtube. Det blir antagligen 10 korta avsnitt om 10 goda skäl att vara skeptisk till klimatlarmen. Därutöver finns tankar på att erbjuda öppna föreläsningar i Stockholm, Göteborg och Malmö.
För att kunna jobba heltid med mina klimatprojekt kommer jag att söka sponsorer inför 2020. Jag har ett upplägg för detta och skickar gärna mer information till Er som är intresserade. Det blir mitt företag, Elsa Widding AB, som idag jobbar uteslutande med klimatfrågan, som sponsras. Ett annat bra sätt att stötta mitt arbete är givetvis att köpa Klimatkarusellen och nästkommande böcker.
Till alla som köper Klimatkarusellen på min hemsida, klimatkarusellen.se under perioden 11 - 24 december kommer jag att sammanställa och skicka alla mina klimatartiklar samlade i en PDF eller e-pubformat i slutet av januari.
